Annegatans svenska folkskola
Annegatans svenska folkskola var en av de nya skolbyggnaderna när folkskolorna inledde sin verksamhet i Helsingfors i slutet av 1800-talet. Byggnaden ritades av arkitekt Gustaf Nyström. När den blev färdig år 1886 var denna fina nyrenässansbyggnad det senaste inom sin tids teknik: hela skolan hade elljus, vattenledning och 15 rymliga klassrum som planerats för olika funktioner.
Nyströms ursprungliga plan har reviderats under åren, bl.a. genom att bygga en tredje våning och mellanväggen som delade byggnaden i pojkarnas del (södra delen) och flickornas del (norra delen) har rivits, liksom bakgårdens fina utedassbyggnad i jugendstil som ritats av Karl Hård af Segerstad 1910. Byggnaden hade enligt ritningarna 20 sitser för flickor och 10 för pojkar samt ett vedskjul, separat rum och kök.
Skoleleverna på Annegatans folkskola kom i huvudsak från hantverkar- och arbetarfamiljer. Föräldrarnas yrken inkluderade bl.a. snickare, hyreskusk, källarmästare, stenhuggare, dräng, murare, soldat, stenritare, skomakare, diversearbetare och köpman. En var filosofie doktor. Många föräldrar ville att deras barn skulle ha riktiga arbeten i stället för att gå i skolan eller arbeta efter skolan med kvälls- eller t.o.m. nattarbete. Lärarna på Annegatans folkskola ordnade uppenbarligen Finlands första föräldramöte 1889. De ville försäkra föräldrarna om skolgångens nytta.
Skolarbetet avbröts under krigstiden. Under oroliga tider 1916-1919 var Annegården i militärt bruk, 1939-1940 fungerade skolan som inkvarteringsutrymmen för soldater och 1941-1942 som krigssjukhus. Men därefter fortsatte skolgången tills folkskoleverksamheten upphörde i byggnaden 1969.