En liten bit historia

Hur fick Annegatan sitt namn?

Annegatan har fått sitt namn efter det grekiskkatolska helgonet, Jungfru Marias moder Anna, och efter det ryska St. Anna-riddarskapet. Gatans ursprungliga namn, som fastställts år 1820, var St. Annae Gatan, dvs. Heliga Annas gata. Ganska snart lämnades St. (= Sankt) bort från gatunamnet. Nuvarande gatunamnen Annankatu och Annegatan fastställdes 1906.


Hantverkarna flyttar till Kampen

Under det svenska väldet var det nuvarande Kampen ett övningsfält för armén (campementsplats). Också ryska krigstrupper övade på Kampen efter att Finland blev storfurstendöme i samband med det ryska imperiet i 1809. Så småningom började bebyggelsen växa. På 1850-70-talet hade Kampen blivit en stadsdel för arbetare och hantverkarfamiljer. Vattnet hämtades från en gemensam brunn på Annegården. Diverse handelsmän sålde sina produkter vid nuvarande Kampens affärscentrum. Nuvarande namnet Narinkentorget kommer från ryska orden na rynke = på torget.

Tjänstefolket och arbetarna i Helsingfors var i huvudsak svenskspråkiga. Folkbildningsideologin spred sig och städerna förpliktigades att grunda folkskolor i synnerhet för att öka folkets bildning. Folkskolorna var nämligen avsedda just för ”tjänstefolkets och nedre hantverkarklassens barn”. Folkskolorna var vanligtvis anspråkslösa byggnader, men Annegatans folkskola var ett stiligt undantag.


Annegatans svenska folkskola

Annegatans svenska folkskola var en av de nya skolbyggnaderna när folkskolorna inledde sin verksamhet i Helsingfors i slutet av 1800-talet. Byggnaden ritades av arkitekt Gustaf Nyström. När den blev färdig år 1886 var denna fina nyrenässansbyggnad det senaste inom sin tids teknik: hela skolan hade elljus, vattenledning och 15 rymliga klassrum som planerats för olika funktioner.

Nyströms ursprungliga plan har reviderats under åren, bl.a. genom att bygga en tredje våning och mellanväggen som delade byggnaden i pojkarnas del (södra delen) och flickornas del (norra delen) har rivits, liksom bakgårdens fina utedassbyggnad i jugendstil som ritats av Karl Hård af Segerstad 1910. Byggnaden hade enligt ritningarna 20 sitser för flickor och 10 för pojkar samt ett vedskjul, separat rum och kök.

Skoleleverna på Annegatans folkskola kom i huvudsak från hantverkar- och arbetarfamiljer. Föräldrarnas yrken inkluderade bl.a. snickare, hyreskusk, källarmästare, stenhuggare, dräng, murare, soldat, stenritare, skomakare, diversearbetare och köpman. En var filosofie doktor. Många föräldrar ville att deras barn skulle ha riktiga arbeten i stället för att gå i skolan eller arbeta efter skolan med kvälls- eller t.o.m. nattarbete. Lärarna på Annegatans folkskola ordnade uppenbarligen Finlands första föräldramöte 1889. De ville försäkra föräldrarna om skolgångens nytta.

Skolarbetet avbröts under krigstiden. Under oroliga tider 1916-1919 var Annegården i militärt bruk, 1939-1940 fungerade skolan som inkvarteringsutrymmen för soldater och 1941-1942 som krigssjukhus. Men därefter fortsatte skolgången tills folkskoleverksamheten upphörde i byggnaden 1969.


Annegården grundas

Efter detta användes byggnaden länge på olika tillfälliga sätt. 1984-1985 grundrenoverades byggnaden och man började planera ett konstcentrum i huset för barn och ungdomar. Annegården öppnades högtidligt i januari 1987.

”Må metron, spårvagnar, bilar och små fötter föra hit tusentals små helsingforsare! Jag hoppas att detta hus kommer att sprudla av glatt mod och tapperhet, barn och ungdomars kraft! Glädje till detta hus och härifrån till hemmen, staden och t.o.m. hela riket - det önskar vi vuxna och det tror jag också att vi får”, sade Aarne Laurila, kulturnämndens ordförande, på Annegårdens invigning 23.1.1987.